Om "gunillago"

Återuppståndelse är inte att förakta. Saknat att kunna se vad ni har för er och vad livet erbjuder så här på "senhösten". 74-årig ålderstrött tant med lite att berätta, men en del att fundera över. Livets mättnad griper tag på ett särskilt vis.

Virusnatta

Skrevs 2020-04-29, 18:14 av gunillago

 

Hur länge ska vi sitta i denna karantän? Känner oro inför den framtid som väntar, men det är jag nog inte ensam om.

Vi som isolerat oss utan kontakter blir ännu mer ensamma och om hemtjänst och vården går på knä gör vi det också. Dator och telefon kan inte ersätta den frihet man haft att möta folk utan rädsla för smitta. Eremiter som jag själv får visserligen en stor möjlighet att begrunda livet och det som återstår av det, men det tär. Uttråkningen når en gräns och hoppet om att fattigdom inte ska ta onödigt många liv skälver av riskmedvetenhet. Hoppet lever, men hur länge?

Kommentarer

Bli först med att kommentera detta blogginlägg!

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen