Om "kylling"

Jag har varit med i Silvergen sedan början av 2006.Skrev ett inlägg och åkte utomlands ett bra tag. Åter på hemmaplan sedan 10 månader. Trivs med tillvaron i alla dess delar. Har alltid varit en föreningnsmänniska och haft många politiska uppdrag. Född i Landskrona varifrån jag flyttade i 20-års åldern, upp till det vackra Sundsvall. Där stannade jag - vi - i drygt 40 år och återvände till Skåne och Helsingborg för drygt 10 år sedan. Mina "uppdrag" i dag, är att vara ordförande i SeniorNet Helsingborg. En förening för 55 + som sysslar med allt vad som tillhör datorer etc. Drygt 350 medlemmar är vi. I övrigt sitter jag med kommunfullmäktige och är ordförande i Teaterstyrelsen. Dessa verksamheter och några till gör livet behagligt och intressant. Helsingborg - Sundets Pärla är med sitt läge mitt emot Helsingör och Kronborgs slott en av de "vackraste" platser som finns!!! Utanför våra fönster - cirka 200 meter ut i Öresund - kan vi varje dag skåda en intensiv sjöfart. Inte minst alla de lyxkryssningsfartyg som regelbundet passerar. Solnedgången har vi koll på året om. På vintern sjunker solen ner bakom Lousiana i Danmark och på sommaren ner bort över Kattigat. Mina yrken: Polis 12 år, skadereglerare 8 år, ombudsman i SKTF och TCO 18 år och liten företagare i cirka 10 år.

Under en hatt?

Skrevs 2014-08-01, 11:55 av kylling

Gång efter annan hörs ropen; ett pensionärsparti ska bildas. De ropande hoppas att ett sådant parti ska “greja” allt till pensionärernas bästa. Alla orättvisor – pensionen beskattas högre än lön, högkostnadsskyddet slår mot pensionärerna, bristerna inom äldreomsorgen och mycket där till, ska avhjälpas och det ska bli fridens.

Önskan om ett pensionärsparti är i grunden feltänkt. Ivrarna utgår ifrån att alla pensionärer är lika och tycker samma om hur samhället ska fungera. Under hela vår livstid har vi som individer utvecklats olika och skapat vårt sätt att leva. Så pensionärerna är ingen homogen grupp – lika lite som andra grupper är det!  Att bli pensionär är inte detsamma som att födas på nytt och börja ett nytt liv. Man tar med sig sina värderingar och annat från det långa livet!

Har man inte varit särskilt engagerad i samhällsfrågor före pensioneringen, blir det svårare att på ålderns höst börja agera. Men omöjligt är det inte – tar bara längre tid.

Den som tror att ett pensionärsparti ska ena alla över 65 år i gemensamma åsikter om hur pensionärernas problem ska lösas, har ett tänk som skymmer att politik inte är “en fråga”, utan många! Och det är här som tanken på ett parti för pensionärerna havererar.

Den bästa metoden att skapa det bättre för pensionärerna är; gå med i ett politiskt parti. Besök mötena och berätta om verkligheten, parat med förslag hur “orättvisorna” kan lösas. Det gäller att tydliggöra felen och bristerna, för partivänner och andra – som ännu är ovetande om bristerna. Visst blir det debatt när andra uppfattningar förs till torgs, men det gäller att tala för varan och samla anhängare.

Inget är gratis… inte ens att få rätt eller vinna framgång! Ett pensionärsparti löper en risk att bli ett “enfrågeparti” och platsar inte i den politiska världen – det gör inget parti som kör ensidigt med en fråga. Det är också berikande att få lyssna till andra “gruppers” problem och hur skatteintäkterna kan fördelas.

Pensionärerna har andra möjligheter att påverka med kraft. Vi har en rad av pensionärsorganisationer som katalysatorer av åsikter för vidare kontakter med partierna och regeringen. Med sin lokala förankring har de möjligheter att agera “hemmavid” och vara en påtryckare på kommunalpolitikerna.

Så pensionärskollektivet är ingalunda en “folkgrupp” utan möjlighet att påverka – men det krävs aktivtarbete på alla nivåer – från oss själva, i vår organisation och att vi tar chansen att kommunicera via tal och skrift.

Tore Bryneholt

Kommentarer

  1. gunillagogunillago

    Mycket handlar om omvårdnad och bristande resurser där – mindre om individuella frågor. Visst är det ett alternativ att delta i sina respektive partier, men det görs säkert redan. Det som kommer att få oss att bli ”lika” är våra behov av vård och omsorg. Behöver du inte det är du bara att gratulera. Vi övriga är måna om att det finns platser, vård och personal.

  2. Berit KBerit K

    Jag håller helt och hållet med dej KYLLING! Inte ens när det gäller vård och omsorg tycker alla pensionärer på samma sätt om hur det hela skall lösas, varifrån de bristande resurserna skall tas och till vad de skall gå. Nä, välja ett parti man tror mest på har åsikter som appelerar till mig själv är säkerligen enda lösningen, om det nu finns någon.

  3. Lasse-MajaLasse-Maja

    Tyvärr Kylling finns det inget parti som är så rumrent att jag skulle ställa upp som medlem hos dem. Pensionärsorganisationerna har jag för länge sedan slutat fundera över att bli medlem i. Allt vad folkrörelser heter har numera blivit klubbar för inbördes beundran. Vi har i alla fall inte hittat något där vi ser att vi kan passa in.

    Men via min blogg har jag fått en del kontakter som jag nyttjar och via den har jag också kommit i kontakt med flera politiker som jag diskuterar frågor som rör mig och min partner. Nu senast har vi flitigt diskuterat soptaxan, pensionärsskatten och en del för oss i övrigt aktuella frågor.

  4. vetgirigvetgirig

    Jag läser mellan raderna att Kylling och Berit K är nöjda med sina pensioner. Även jag är nöjd med min, men för den skull så har jag inte glömt bort vad empati är för något. Empati med dem som av lättförklarliga anledningar fått sämre pension på grund av två oförklarliga orättvisor, nämligen högre skatt än löntagarna och ännu oförklarligare en broms som slår till samtidigt som skattelättnad gives dem som redan har ett arbete. Naturligtvis ska bromsen slås till när statens ekonomi fallerar. Alla måste då bidraga. Men skattelättnaden för löntagarna innebär minskade skatteinkomster för staten och ingen med sunt förnuft kan väl tro att denna skattelättnad genererar så mycket fler arbetstillfällen att skatteinkomsterna för staten blir status quo eller till och med högre.
    I rättvisans namn måste erkännas att statens ekonomi skötts bra, men inte fan har man rätt att gå över lik för att nå målen!!!!!!!!!!!!!!

  5. orera

    Vilken intressant tanke…

    En allt större andel röstberättigade kommer att vara över 65 år vid 2014 års riksdagsval. De förväntas utgöra 26 procent av alla väljare. Skulle dessa 26 procent av väljarkåren rösta på samma parti så skulle det partiet vara så gott som jämställt med de två största riksdagspartierna. Oops!

  6. GerdGerd

    Nu tror jag då inte att röstberättigade över 65 ens skulle kunna tänka sig att lägga sin röst på ett enfrågeparti. Röstberättigade gammelblivna har varit med förr och vet hur små möjligheterna är att lyckas driva politik utifrån sådant utgångsläge. Samhället består av fler aspekter än en enda – det är just det som är poängen med ett samhälle (ursäkta min beskäftighet!). Enfrågepartier kan en sak – fokusera på en fråga och därmed eventuellt åstadkomma att övriga partier tar sig an försummat område (exempelvis äldreomsorg/pension eller för all del kvinnosak)

  7. orera

    Jag har inte tagit del av något inlägg i denna diskussion som önskar ett enfrågeparti för pensionärsfrågor. Snarare farhågor för att det skulle kunna bli fallet om ett pensionärsparti skulle bildas?

  8. GerdGerd

    Farhågorna att ”det skulle kunna bli fallet” d.v.s fallet ner i avgrunden för väljarnas politiska intressen tror då jag.

  9. bebebebe

    Jag tror inte pensionärers framtid är som levnadskraftig särgrupp. Vi är och kommer alltid att vara utrotningshotade. Vår styrka ligger i att de flesta blir pensionärer med tiden och det är vissheten om detta som vi måste sprida. Vi är faktiskt en framtidsgrupp som ingen kommer undan, i varje fall inte med livet i behåll. Där tror jag också den möjliga solidariteten kan sökas. Det är inte pensinärerna som behöver stöd, det är alla människor.

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen