Om "PaulThomas"

Jag är en händig man. Gillar att renovera hus. Efter en 25-årig grafikerbana blev jag plötsligt trappsnickare. Därefter jobbade jag som metallarbetare, informatör, vaktmästare och kvalitetskontrollant. Men egentligen är jag ju tecknare sen barnsben. På tal om barnsben, har barnbarn som är nåt alldeles extra! Har haft (och renoverat) gårdar och fritidshus i Småland, Gästrikland och nu Hälsingland. När arbetsmarknaden inte längre efterfrågade mina tjänster dunsade DEN STORA FRIHETEN över mig. När jag i mitt anletes svett bygger hus arbetar jag med äldre beprövad teknik för att skapa sparsmakad trevnad.

Väst och ost

Skrevs 2020-01-06, 15:40 av PaulThomas

Att bära väst känns bra. Jag trivs med plagget som dessutom ofta har ett par fickor. Västen hjälper till att hålla in magen vilket är förnöjsamt.

Min farfar var född i Tilsit står det i urkunderna. Det ligger i Ostpreussen, den lilla enklaven vid Östersjöns sydöstra hörn. Dit anlände framför allt schweitzare som vidareförädlade ostkonsten till högre nivåer. Tilsiterost finns på Lidl och avnjutes ofta hemmavid. Hur han träffade min farmor är höljt i dunkel. Hon fanns i St Petersburg där dom sammanstrålade. Tre döttrar och en son (far min) blev resultatet.

Om något decennium ska näringslivets chefer vara överflödiga har jag inhämtat. Då ska AI (Artificiell Intelligens) styra företagen bra mycket bättre. Om våra möss på vinden har tagit hjälp av artificiell intelligens tror jag inte. De har säkert naturliga gåvor tillräckligt. Hur jag än försöker så överlistar dom mig. De första geniala musfällorna är förbrukade, utslitna i förtid. Av de två nyanskaffade fällorna har en försvunnit. Kanske har en mus fastnat och dragit iväg med fällan. Den finns inget spår av däruppe. Jag tror att mössen känner av när stammen decimeras. På så sätt ersätter nya gnagare de som är bortgångna. Doftspår leder nykomlingar in på de heliga smygvägarna in i huset. Nytt blod rekryteras från uthus och stenmuren där de boar.

Till rådjuren har vi skaffat en slicksten. Den ska innehålla mineraler och nyttigheter för hjortdjur. Svårt bara att få dem att slicka på den. Nu lägger jag lite goa pellets på själva stenen så känner dom väl hur gott det är att slicka på saltstenen? Vi får väl se samt njuta vidare av det annalkande ljuset i vår stora förnöjsamhet.

Kommentarer

  1. silverladynsilverladyn

    Ja tänk vad många olika ostar vi kan få njuta av tack vare människorna från andra länder som delat med sig av sina recept på favoritostar till oss.
    Hos farmor och farfar vankades bara en hederlig långlagrad Sveciaost. När man använde osthyveln, eller ”snålskrapan” som farfar alltid sa blev det aldrig några skivor utan mest smulor. Hos dem var det alltid kniven som gällde när man skulle ta sig en ostbit till mackan.

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen