Om "PaulThomas"

Jag är en händig man. Gillar att renovera hus. Efter en 25-årig grafikerbana blev jag plötsligt trappsnickare. Därefter jobbade jag som diamantslipare, metallarbetare, informatör, vaktmästare och kvalitetskontrollant. Men egentligen är jag ju tecknare sen barnsben. På tal om barnsben, har barnbarn som är nåt alldeles extra! Har haft (och renoverat) gårdar och fritidshus i Småland, Gästrikland och nu Hälsingland. När arbetsmarknaden inte längre efterfrågade mina tjänster dunsade DEN STORA FRIHETEN över mig. När jag i mitt anletes svett bygger hus, väggar och golv, arbetar jag med äldre beprövad teknik för att skapa sparsmakad trevnad.

Vårt behov av mönster

Skrevs 2018-09-05, 10:13 av PaulThomas

På morgonen då jag gått min skogsvandring är det dags för frukosten. Nu ska tabletterna sväljas. De har just reducerats till endast fem stycken. Att mata in alla sorter i dosetten är inte svårt, speciellt om alla tabletter behåller sitt vanliga utseende. Att de plötsligt har annan form eller format försvårar hanteringen med de gammelfumliga fingrarna. För att hålla kollen på att allt stämmer lägger jag upp dom i ett mönster. ”Från den bredaste till den smalaste”. Då ser jag genast om någon skulle fattas.

2018sept 010

Efter bara några dagar har rätta mönstret intill gröttallriken etsat sig fast.

Även morgonpromenaden har sina mönster. Här kan skönjas allt från krokodiler till fiskar.

2018sept 020

2018sept 004

2018sept 023

Även dessa svampar tycks sträva efter något slags stjärnmönster.

2018sept 039

Folk har börjat hälla ut äpplen till de vilda djuren, skörden har som sagt varit enorm detta år.

2018sept 038

Ett annat mönster är att ta vara på saker och ting, något som vi äldre mycket väl känner till. Här har jag placerat en gammal slipsten på altantrappan. Och tänka sig, den är alldeles utmärkt att slipa fötterna mot.

2018sept 012

Påminner om en pimpsten som många av våra föräldrar säkert hade för slipning av förhårdnader osv. Efter duschningen går jag ut och filar av det värsta, vilket också tenderar att bli ett mönster.

Kommentarer

  1. bebebebe

    Visst behöver vi våra mönster. Om vi inte hade sådana. inbyggda, hur skulle då Lerin kunna göra sina tavlor? och vi klara av all den information vi ständigt når oss via ljud och ljus? Problemet med bilderna är kanske att det kan vara svårt att komma bakom de inbyggda bilderna. Har man en gång stämplat en människa som häxa, så förblir hon lätt häxa.

  2. DidaniaDidania

    Vi lever i kaos – och är beroende av att bilda mönster för att kunna orientera oss.
    Utveckling är – att som bebe skriver – kunna indse de egna bildernas begränsning – att kunna ta in ny kunskap och dana nya mönster – nya åsikter.

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen