Om "bebe"

Jag är en egotrippad 77-årig ingenjör som älskar att formulera mig om livet, som jag tycker är väl värt en blogg. Att skriva ner gårdagens upplevelser tycker jag också känns som ett sätt att bromsa tiden. Jag publicerar mig varje dag på pensionismerblog.wordpress.com och normalt var annan dag på Silvergenerationen och ibland på Facebook. Man måste hålla sin IT levande, kanske.

Sommarregn mot markisen

Skrevs 2017-06-16, 10:24 av bebe

Igår satt vi under markisen och njöt av det milda sommarregnet. Alla DunkaDunkapirater hade strömavbrott, Brommaflyget försökte smyga sig undan flygskatten och till och med Blåmesungarna verkade ha somnat. Föräldrarnas ägnade sig åt suverän hinderflygning genom spaljehålen på tid, rena naturcirkusen. Och Köttfärsröran smakade gudomligt och spagettin blev precis slutäten. Det kändes nästan som lycka.

Fast lycka har jag svårt att tala och skriva om. På studentmottagningen häromdagen försökte jag säga att kreativitet och framåtanda och begåvning nog är bra men utan empati blir livet tomt. Det låter väl inte så illa, men snälla saker får min strupe att snörpa till mig och tårkanalerna att spruta. Och så står jag där som en blöt fläck, krossad av min egen sentimentalitet.  Jag måste hitta på ett sätt att lura sentimentaliteten. Om jag nu inte skall gå med i någon snörvelsekt som kan drenera mina tårkanaler och min strupe att bete sig som folk. Jag vet inte när sentimentaliteten hos mig blev så kraftfull, men det har kanske med åldern att göra. Pansaret man byggt upp runt om sig för att stå ut med världens hårdhet kanske trillar av och snällheten rymmer där man trängt undan den. Ålderdomen har sina problem.

Jag vallade mitt barnbarn i före detta blåsippskogen igår. Den senaste tidens regn har kraftfullt återställt våtmarkerna och framgångsrikt konverterats till myggodlingar. Aldrig har fågeltornet med sitt drag känts mer välkomnande. Och jag var väldigt glad över att jag inte tagit shortsen trots värmen. Sonsonens myggdans framför mig skulle jag aldrig ha klarat av med min dåliga balans.

Konstigt nog var det ganska tyst iskogen. Myggen körde med ljuddämpare och fåglarna var väl proppmätta. Det var bara skrattmåsarna som körde med sina monotona vrål. Vi undrade över vad de egentligen vill ha sagt. Men de kanske har blivit som politiker som bara vill sprida sina egna röster över väljarkårerna. Revirbeteende?

Nu skall jag försöka bestämma vad att göra med nostalgilådorna. Det blir nog till att bära upp det mesta på vinden igen. Nostalgikastandet får överlåtas åt sterbhuset.

 

 

Kommentarer

  1. PaulThomasPaulThomas

    Visst blir väl vi gamlingar mer känslosamma. Vissa berörande tv-program tar en med svajning på känslostormen. Darrning på läppen. Filmer likaså. Men herregud? Inte gör det nåt att vi sitter och hulkar.
    En markis mot sommarregn är underbart, överträffas endast av sommarregn mot en markis.
    Att höra nederbördens dutt duttande, känna renheten i luften, slippa den gassande värmen ger friska och klara tankar. Dammet spolas iväg. Allt blir klarare, mer distinkt. Åter kan vi briljera med vår vishet.

  2. GerdGerd

    Jag njuter av bebes beskrivning av sommarregnet – mot markisen. Och hyllar att han avstod från kortbyxorna. Jag har direkt svårt för kortbyxor på äldre män – kortbyxor hör småpojkar till. Sommarregnet har gjort gott till mina balkongväxter, tomatplantan har växt till sej och har försett sig med blommor. Också jag liksom Paul Thomas , försöker av och till briljera med min vishet!

  3. TatluserTatluser

    Här kom det inte stilla sommarregn, nej har här vräkte skyfallet, jättestora droppar plaskade mot marken och allt på marken låg på några minuter under flera centimeter vatten, på knappt tjugofem minuter kom det tjugoen millimeter.

  4. AmandaAmanda

    För mig är sommarregn mot markisen framför allt en påminnelse om tältnätter. Gillade att ligga där i sovsäcken och höra regnet mot tältduken. Kände att man var utomhus och att det var sommar och inte så mycket stad.
    Men Tatluser, bor inte vi i samma stad? Här har vi sannerligen inte haft det minsta lilla antydan till skyfall på den dag jag minns!

  5. Jalle

    Håller helt med Gerd; kortbyxor hör småpojkar till (och unga tjejer). På äldre män (gamla gubbar) är det en styggelse.

  6. TatluserTatluser

    Jo Amanda, vi bor i samma stad, men du bor väl norr om Mälaren och jag bor på den södra sidan, både på sommar och vinter brukar vädret ofta vara olika på de båda sidorna av sjön som tycks vara en vädergräns, dessutom när det är som nu med hett och svalt omvartannat så laddar väl molnen olika över områdena. Här packade sig svarta tjocka moln över oss och så brakade det loss och från taken stod det som stora vattenfall, något sådant har jag aldrig sett här tidigare och jag har bott här i trettiofem år.

  7. AmandaAmanda

    Jo, du har säkert rätt Tatluser. Vi har det torrare här. Vi brukar svära över att molnen går över Bromma och Vällingby, men hit når de inte! För att inte tala om hur det brukar vara på Södertörn. Det är verkligen konstigt, så nära som det är geografiskt. Men jag har varit så tacksam för det stilla regnandet några gånger nu. Det är ohyggligt torrt i marken, det märker man när man utan svårighet kan dra upp ogräset!

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen