Om "silverladyn"

Tillhör nu de som fyllt 71. Märkligt att man blivit äldre utan att man själv fattar det. Är lite bekväm av mig och njuter mest av nuet och att bara vara . .

En annorlunda resa

Skrevs 2018-06-17, 11:17 av silverladyn

 Idag är det exakt 14 veckor och 1 dag, sedan jag hamnade på sjukhus och fortfarande är där.. Det var den 10:e mars jag kom in till akuten för andra gången inom ett dygn, mer död än levande. Det visade sig att jag gått omkring med en sprucken blindtarm som kryllade av massa äckliga bakterier under flera veckor. Infektionen spreds till buken och enligt doktorn så hade jag en av de ”fulaste” bukhinneinflammationer han sett.

 
Vid ankomsten till akuten var alla mina värden katastrofalt låga och kroppen hade reagerat på den stress den utsatts för genom att ge mig  hjärtflimmer, magsår och några proppar i lungorna. Magsåret är läkt nu, men propparna kommer att ta lång tid, kanske ända upp till ett år.
 
 
Jag akutopererades direkt. Tyvärr sprack såret upp då bukväggarna var som mjukt smör. De klarade inte av att ge stabilitet. Det blev en ny akutoperation. Tyvärr med samma resultat. Såret sprack upp och varet forsade ut ur kroppen.
Nu blev det dags för en tredje akutoperation, men med en annan operationsmetod. Man struntade i att sy ihop bukväggen, utan la ett nät över öppningen med förhoppning att det skulle kunna läka fast, som en extra  bukvägg och ge den stabilitet bukväggen behövde.
Med den här operationsmetoden la man in en vaccumpump i bukhålan som skulle suga upp all vätska som bildades i buken.
Pumpen innebar att man var tvungen att hålla regelbunden koll på nätet och på hur det såg ut i buken. 2 ggr varje vecka opererades jag och har gjort det fram till för två veckor sedan.
Under alla de här veckorna har det gått upp och ner. Trots pumpen och att läkarna öppnade mig varje vecka så har det blivit som en berg-och dalbana. Ibland har det sett fint ut i buken och då har jag mått ganska skapligt, men ibland har det varit infekterat och massa varsamlingar och då har febern rusat i höjden och en enorm trötthet drabbat mig.
 
Vid en av veckooperationerna,  visade det sig att under nätet som läkt så fint fanns en ny infektion i buken med massa var och annat äckligt. Nätet fick tas bort och efter att ha rensat upp och spolat bort allt synlig  Pumpen fick sitta kvar i buken så att det som ev fanns kvar skulle sugas ut.Under alla de här veckorna har skinnet på magen inte kunnat sys igen utan jag har haft ett yttre förband hela tiden.
En söndagsnatt för två veckor sedan var det dags för en ny operation och när ”min”   doktor öppnade mig såg han en jättefin bukhåla så han sydde ihop skinnet på min mage och satte in ett dränage på varje sida, där sårvätskan och andra vätskor skulle kunna rinna ut.
Efter att ha haft dränet i två veckor blev det dags att ta bort dem i fredags. Mitt mående var toppenbra och nu blev det dags med permission från sjukhuset.
 I torsdags var jag hemma några timmar över dagen. Det funkade bra med dränet, men jisses vad trött jag blev.  Fredag till söndagkväll vistas jag hemma. Det känns jättebra att vara hemma, trots tröttheten. I morgon måndag tar jag upp om det inte är dags för en  utskrivning. Har vid det här laget tröttnat på att vara på sjukhus.
Det kommer att ta lång tid innan man är i sina normala gängor. Den här resan har varit en nyttig upplevelse och påminnelse om att alltid leva i nuet då man inte vet vad som händer framöver.

Kommentarer

  1. PaulThomasPaulThomas

    Du blev rejält drabbad. Men som den järnlady du är, förlåt Silverlady ska de va, så tycks du ha klarat den här fasen. Måtte allt hålla ihop nu så att din stabilisering kan fortgå!

  2. AmandaAmanda

    Ja, lycka till! Och som Paul Thomas skriver, borde du inte byta namn till Järnladyn? Och så klokt det där med att leva i nuet!

  3. TatluserTatluser

    Vad funderade du på när blindtarmsinfektionen pågick, det måste väl ha känts onaturligt i magen? – Att du klarade alla operationerna och vilken tur att inte din bukhåla helt ruttnade bort och nog har du erhållit en kraftig styrka.

  4. DidaniaDidania

    OJDÅ silverlady! Det var en häftig resa!!
    Mina egna artros och spinalstenos-utflykter bleknar – inte av avund – men i beundran inför din sakliga optimistiska attityd – Silver är en ädel metall!
    Önskar Lycka till på bättringsvägen!

  5. bebebebe

    Grattis till att Du hittills överlevt. Hoppas Du kan fortsätta med detta och återhämtar Dig och Din uppenbarligen levnadsglada kropp snart.
    bengt

  6. silverladynsilverladyn Inläggsförfattare

    Tatluser
    Hur konstigt det än låter så kände jag aldrig av något innan jag hamnade på akuten. Jag levde som vanligt med diverse dagliga aktiviteter. Så här efteråt kom jag ihåg att jag blev kvällstrött och gick och la mig oftast kring kl 22.00-23.00. i vanliga fall är jag oftast vaken ett par timmar till. Tydligen skiftar symtomen från person till person och det finns inget allenarådande somkännetecknar en blindtarmsinflammation.

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen