Om "silverladyn"

Tillhör nu de som fyllt 70. Märkligt att man blivit äldre utan att man själv fattar det. Är lite bekväm av mig och njuter mest av nuet och att bara vara . .

Bilbytet

Skrevs 2018-11-03, 09:58 av silverladyn

Efter mitt långa och komplicerade  ohälsotillstånd blev det inget glädjande att inse att mitt bilkörande i min lilla härliga pärla var till ände. En liten Peugetcabriolet är inte gjord för en skröplig lekamen..

När man insåg att det inte gick att ta sig in bakom ratten med mitt nya kroppstillstånd  blev tankar på att köpa någon annan bil lite mera påtagliga. Lilla gulliga cabbben såldes med sorg i hjärtat. den skulle få glädja någon annan.

Tankeprocessen med att bestämma sig för märke, modell, årgång och prisnivå var lång och mödosam. under tiden var barnen mina privatchaufförer.

Efter mycket funderande hit och dit bestämde jag mig för en liten Toyota. Innan jag blev cabrioletägare hade jag haft olika modeller av Toyota och alltid varit supernöjd med dem så valet föll på en Toyota Yaris.

Bara valet av bilmodell blev ett rejält uppvaknande. andrahandspriserna var höga och utbudet av bilar i det skick, den färg och de årsmodeller jag var intresserad av var minimalt. Det blev Blocket och andra begagnadebilsajter som luslästes dagligen och dök det upp en bil som kunde vara intressant var den oftast såld några timmar efter annonsen varit införd.

Yngste sonen for land och rike runt för att titta på bilar. det som blev tydligt var att det skick som man påstått bilen haft i annonsen och även vid telefonkontakt inte stämde. Oftast var det ett betydligt sämre skick i verkligheten.

Efter närmare fyra månader blev det iallafall en bil som stämde in på alla punkter.Säljaren var en privatperson som köpt bilen ny.

Nu dök det upp andra problem. alla funktioner, displayer och reglage som skulle ställas in. Med förklaringar hur man ska gå till väga i en instruktionsbok som väger ungefär 2-3 kilo.

Det var dömt att misslyckas redan från början. Förstår inte riktigt vad det är man ska göra. Instruktionerna är på en för hög nivå för mina små grå, Fattar inget. Det tog två veckor innan jag förstod hur man fick ljus på instrumentbrädan vid mörkerkörning. Ställa in radiokanaler mm är inte att tänka på utan det får vänta tills bilen ska servas på verkstad. då ber man dem fixa det.

Fast bilen är lätt att ta sig in och ur utan några större besvär och man sitter bra i den, ser bra genom alla rutor så man får bara acceptera att det krävs mera teknisk hjärnkapacitet för att själv klara alla extravaganta inställningar av alla finesserna.

Slutsatsen är att numera är våra bilar mer eller mindre avancerade färdmedel som inte har så mycket gemensamt med de bilar man en gång körde när man tog körkort.

 

 

Kommentarer

  1. PaulThomasPaulThomas

    Jag fick en gång låna en Yaris. Toyotaverkstaden hade den som en lånebil.
    Kändes lite överrumplande med all modern teknik. Starten sker med en röd knapp märkt START. Jag blev villrådig då motorn skulle stängas av. Var finns stoppknappen undrade jag. Tills jag chansade på att startknappen även inkluderade avstängning. Så fiffigt var det löst av de japanska ingenjörerna, de kunde dock märkt den vitala knappen med START/STOPP.
    När jag lade i backen spelades aktre scenariot upp på den centrala skärmen.
    Radions kanaler syntes på skärmen och var inte svåra att ställa in respektive ändra.
    Ja det var en rolig upplevelse och en resa in i nutidens spetsfundigheter. Men som så riktigt påpekats, ju fler invecklade prylar, desto mer saker som kan krångla.

Kommentera

© 2013 Silvergenerationen