De senaste diskussionsämnena

Slumpad diskussion

Huvudmanna-tyck

Skrevs 2014-01-05, 11:59 av Gerd

 

I dagspolitiken diskuteras huvudmannaskap för skolan och här aktualiseras på olika håll om huvudmannaskap för vård och omsorg. SPF lanserar bl.a. tanken om att skrota landstingen som huvudman för sjukvården.

Jag har svårt att gå igång på huvudmannaskapsfrågor, som i mina ögon verkar vara pseudoprat för annat. Nu hör det till min historia att min yrkeskarriär startade som utredare i Stockholms stad av just organisationsfrågor och jag minns svårigheterna med medborgarnas milt sagt ljumma engagemang när organisation och huvudmannaskap var på tapeten.

MEN när jag idag går in på Stockholms Läns Landstings (SLL) hemsida och kollar deras omfattande organisation, verksamhet och att vi som använder oss av deras tjänster är patienter redan innan vi kommit dit så är jag beredd att ompröva… Jag vill få en ingående beskrivning av tänkta alternativ till Landstingen. Med brukarfokus eller patient-dito om man så vill. Om landstingen försvinner blir det då kommunerna som tar över? Kommer alla kommuner i Sverige att klara en sådan uppgift? Det kanske rentav blir riktigt bra för ALLA?

Svar

  1. vetgirigvetgirig

    Jag är alldeles för litet insatt i huvudmannafrågan. Min enkla tanke är att allt skulle vara mer hanterbart med endast en huvudman. Förstår också att en del kommuner omöjligt klarar en sån börda. Är det idiotiskt att föreslå staten??????

  2. ethaetha

    Varför inte staten? Vågar man hoppas på att den skulle lägga pengar på jämlik sjukvård i stället för illa planerade skrytbyggen och helikopterköp?

  3. TatluserTatluser

    Det finns faktorer i relationerna mellan kommunal verksamhet och landstingsdriven verksamhet som är ganska fördold. Eftersom jag arbetat inom båda organisationernas verksamheter har jag i olika konferens-/mötessammanhang och utredningar mött detta. Det mest påtagliga på besluts- och ledningsnivå är att landstinget anser sig stå högt över de kommunala ledningarna när det gäller beslut om vård/omsorg, detta styrs inte minst av att landstingen hänvisar till den medicinska kompetensen och här har kommunerna ingen talan.

    Min bestämda uppfattning är att landstingen ska försvinna, deras enorma organisationer slukar miljarder. Men, som Gerd påtalar, frågan är hur ska det se ut för att alla kommuner ska kunna ta över? – Jo, landstingen avskaffas och kommunerna skapar inom liknande områden samarbetsorgan som omfattar ett urval av de kommunala politikerna i området, dessa har god lokalkännedom och de samordnar besluten om sjukvården och omsorgen, det blir alltså högsta nivån för verksamheten, det blir samma beslutsfattare för driften av både sjukvård och omsorg och det är enbart kommunerna i samverkansorganet som blir ansvariga för det som händer i sjukvård och omsorg, ingen kan skicka något/någon till ett annat ansvarsområde. Denna kommunala ledning skall alltså ha tillgång till och ansvar för medicinsk kompetens på samma sätt som landstingen har i dag. Detta skulle betyda i praktiken att patienten befinner sig under samma huvudmans vårdansvar hela tiden från omsorgen i hemmet till sjukhussängen och åter till det egna hemmet alt sevicehemmet. – Min erfarenhet är att kommunerna mycket väl ska kunna klara detta, fram till 60-talet styrde Stockholms kommun över sjukvården inom staden och det fungerade utmärkt, det var korta vägar mellan personal, driftledning och beslsutsfattarna.

    Men var så säker landstingen kommer att slåss mot förändring med näbbar och klor.

  4. Berit KBerit K

    Gotland har skrotat landstinget för länge sen och har nu något dom enbart kallar Region Gotland, som omfattar både fd landstinget och kommunen. Finns det inte fler områden som gjort detsamma redan nu? I varje fall verkar det fungera tillfredsställande, har inte hört något annat och ngt bråk vid förändringen hörde jag inte heller, trots att jag läser lokaltidningar varje dag. Man kan lätt kolla på Region Gotland hur organisationen ser ut!
    Så styrs hälso- och sjukvården

    Politisk styrd organisation
    Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är en politiskt styrd organisation som arbetar för Gotlands befolkning. Förvaltningen tillhör Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland.

    Ansvar
    Förvaltningen ansvarar för all offentligt finansierad hälso- och sjukvård på Gotland, utom sjuksköterskeinsatser inom skola, hemsjukvård och särskilda boenden.

    Patienten i fokus
    Hälso- och sjukvården på Gotland är processinriktad med fokus på patienternas väg genom vården. Sjukvården är organiserad i en så kallad matrisorganisation. Det är en ny, spännande organisation där vården kommer att bedrivas utifrån patientprocesser utan begränsningar av tidigare kliniktillhörighet. Vårt fokus är på samarbete, processer och att minska sådant som inte skapar värde för patienterna.

    Anställda
    Förvaltningen har drygt 1 300 anställda medarbetare.

    Målbeskrivning
    Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Gotland arbetar för att ge vård på lika villkor oavsett var man bor på ön. Det handlar om trygghet, respekt, integritet och tillgänglighet. Du ska alltid bli bemött på ett värdigt och korrekt sätt.

    Förvaltningschef
    Maria Dalemar är förvaltningschef och hälso- och sjukvårdsdirektör.

    Nämndordförande
    Stefaan De Maecker (MP) är ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

  5. vetgirigvetgirig

    Du skriver politiskt styrd organisation. Nog finns väl en grupp tjänstemän, som fortsätter arbeta även om det blir ändrade politiska förhållanden? Gotlänningarna är nöjda med organisationen säger Du. Jag måste fråga, är Hattstugan tillskyndare av den nya organisationen?

  6. Lasse-MajaLasse-Maja

    Inom vården tror jag det skulle fungera bättre med en huvudman, men om det skall vara kommun eller landsting låter jag än så länge vara en öppen fråga. Hade det gällt skolan skulle jag sagt gå tillbaka till staten och ta bort friskolorna.

    Kanske skall man då man resonerar om huvudman i vården också funderar över vem som skall få utföra tjänsterna också? Privat och/eller offentligt? Kanske skall vården drivas som non-profitföretag typ detta: http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/non-profit-vardkedjan-som-brgoer-25-miljarder-i-vinst-4360

  7. Ulf LönnbergUlf Lönnberg

    Jag tror att vi kommer få se många varianter på verksamhetsformer, inte minst stora och små non-profitinriktade aktörer som bl a SNÄLLER länkar till. Famna http://www.famna.org/ är en branschorganisation ”som verkar för en samlad politik för idéburna organisationer som bedriver sin verksamhet utan vinstsyfte” (hemsidan).
    Men det delade huvudmannaskapet lär vi få leva med. Det är en stor och tidsödande process att ändra på den nuvarande strukturen. Ett inneboende hinder – utöver det organisatoriska – är skillnaderna i medicinsk kompetens mellan de som verkar i kommunerna och och landstingen. Dessutom har äldrevården än så länge låg status i många läger, något som också är ett indirekt hinder i omdaningen.
    Jag har i sådana här diskussioner – om att tänka närtid – hänvisats till ett bra exempel om samarbetsavtal mellan kommun och landsting i norra sjukvårdsområdet i Sthlms län. Kanske någon i Silvergenerationen har egna erfarenheter – som patient eller boende (senior- eller äldreboende) – eller genom anhörig på särskilt boende – av hur sådant samarbete fungerar . Sådana goda exempel samlar jag gärna på.

  8. TatluserTatluser

    Givetvis kommer det att finnas hinder till en avveckling av landstingen, som jag nämnde ovan, politikerna vill givetvis inte mista sina stolar. Men vi folket måst ta itu med detta, landstingsorganisationen är allt för dyrbar i drift med hänsyn till dess resultat i vårdsamhället. Vi kan börja med att återinföra att kommunerna ges tillstånd att anställa legitimerad medicinsk personal och bedriva medicinsk vård i äldreomsorgen, utan landstingens iblandning, då har man från kommunernas sida åter en kvalificerad röst som kan resonera med och ställa krav på vårdinrättningarna som inte sköter sig.

  9. brickanbrickan

    Det går inte att jämföra ex. Region Gotlands organisation med region Stockholms. Befolkningen på Gotland är c:a 55000 och trots det klarar inte regionen av att ha fast anställda läkare inom
    den öppna vården utan använder sig av dyrbara bemanningsläkare.

    Vad jag vill säga är att det är inte säkert att det blir billigare med förändrade organisationer utan
    kanske bättre att rätta till nuvarande organisationer.

    Har också erfarenhet av sjukvårdsorganisationen i Stockholm under 1960 talet.
    Redan då försökte man införa att den slutna vården skulle samarbeta med den öppna vården.

  10. GerdGerd Inläggsförfattare

    Engagemanget för huvudmannaskap tycks vara större idag än på 70-talet. En provocerande insändare om äldreomsorgen i DN idag är ”Ger hemtjänst på ackord ett värdigt liv?” Insändarskribentern Britta Ring anser ”Visst är det underligt hur ord som självbestämmande, värdigt liv, trygghet och meningsfullhet får helt nya betydelser på en hemtjänstmarknad med löpande band och ackord?” Tja, detta är ett politiskt inlägg i debatten likväl tål det att tänka på säger jag som fd moderat landstingsledamot. Det kan ligga något i också vad denna skribent anser, det är resultatet som räknas – inte vem som tänkt.

  11. Lasse-MajaLasse-Maja

    Resultatet som räknas…vem avgör det? Individen och/eller kommunen/uppdragsgivaren? Det största problemet här är att man inte har en direktkontakt mellan köpare och säljare. Köper jag en tjänst skrivs ett kontrakt/avtal mellan mig som köpare och säljaren. När kommunen köper tjänsten jag skall nyttja blir det genast knepigare. Hur ofta har vi hört någon vägra betala för hemtjänst av undermålig karaktär?

    Finge nyttjaren en penningpott att köpa sin vård/hemtjänst för skulle det se helt annorlunda ut. Och då kanske vi finge något värt namnet valfrihet!

  12. TatluserTatluser

    Och vem skulle bedöma hur stor penningpotten ska vara för var och en. – Det skulle knappast förändra attityden om kvalité hos vårdgivaren, så lite vård som möjligt för så mycket pengar som möjligt.

  13. Lasse-MajaLasse-Maja

    Kanske man skulle förändra det här med biståndsbedömare och dess slantar också skulle gå till den som behöver vård. Jag menar man kan ju göra Rut- och Rot-avdrag per definition och då borde man väl också kunna definiera en vårdpeng?

Skriv ett inlägg i tråden

© 2013 Silvergenerationen